Utrusting på fjället

Längdskidor
Längdskidor är smala, lätta skidor avsedda för åkning i preparerade spår. Ej lämpliga på fjället där spår saknas. Skatingskidor på vårskaren kan dock vara ett sätt att ta sig fram snabbt och lätt om man är en erfaren skidåkare.

Turskidor
Turskidor med en bredd på 50-60 millimeter ger stabilitet. Skidorna ska ha midja, det vill säga vara smalare på mitten. De blir då lättare att styra och svänga. Stålkanter ger trygghet på hårdare snö, underlättar svängen och gör skidan starkare.En turskida, liksom en längdskida, ska ha slutspann, eller dubbelspann. Det innebär att när du står på båda skidorna är det en luftspalt under mittenpartiet på skidan. När du ställer i dig på en fot trycks skidan ner helt mot underlaget. Det är i detta mittenparti som skidorna vallas för fäste, eller har en fästzon som ger fäste utan valla. När du står på båda skidorna glider du på den främre och bakre delen av skidorna. När du trycker ner den ena skidan får du fäste och kan skjuta ifrån. Det är viktigt att man har ett slutspann som passar till sin egen vikt och skidförmåga. Är slutspannet för hårt orkar du inte trycka ner det och får inget fäste. Är det för mjukt får du sämre glid och vallan slits bort mycket snabbare.Tänk också på att du bör ha ryggsäck på turen – du väger alltså några kilo mer.

Vallning eller vallafritt?
Plastskidor som du vallar själv för fäste ger bättre glid, men är du inte van att valla kan du välja så kallade vallningsfria skidor. Det innebär inte att du helt kan avstå från vallning. Alla skidor måste vallas för att glida bra och för att de inte ska torka sönder. Den vallningsfria zonen ska också skyddas. Oftast med sprayvalla som är anpassad till materialet i den vallningsfria zonen. Mer renodlade telemarksskidor vallas normalt bara för glid och kompletteras med stighudar för att få fäste. De kan vallas med fäste när det är kallsnö vilket kan göra turen upp både lättsammare och snabbare om det inte är så brant.

Stighudar
Hudar under skidor är inget nytt. Redan forntida människor använde djurskinn under skidorna, exempelvis sälskinn, för att lättare ta sig fram. Se till att inte blöta ner den klibbiga tejpsidan allt för mycke den kan bli svår att fästa på skidan.Idag är stighudar oftast av syntetmaterial och de klistras fast under båda skidorna för att man lättare ska ta sig uppför i brant terräng. När skidan trampas ner i snön och får ett tryck neråt och bakåt reser sig håren på skinnen och greppar i snön. När du skjuter skidan framåt lägger sig håren igen och skidan kan glida. Väl uppe tas stighudarna av inför den kommande nerfärden. De som gör skidbestigningar har självklart stighudar i utrustningen, men även den som gör mer traditionella fjällturer kan ha stor nytta av ett par. Du kan på ett lättsamt sätt göra lättare toppturer, de är till stor hjälp om och när du drar pulka och de kan användas för att få fäste när det är speciellt svårvallade förhållanden.

Pjäxor
Stabila pjäxor ger en vilsam skidåkning, och en vridstyv sula gör det enklare att styra och svänga skidorna. Är pjäxorna däremot för hårda eller för höga, som vissa telemarksskor, är de inte lämpliga för turåkning. En rymlig och noga utprovad lädersko minskar risken för skavsår och håller foten varm. Undvik lätta längdåkningsskor vid turer på fjället.En kraftig bindning ger skidskon stabilitet. När du väljer bindning, tänk efter om du kan laga den om den går sönder ute på fjället. Kommer du fram till att du inte kan det, bör du välja en annan, och därmed sannolikt också en annan pjäxa som passar till bindningen.

Stavar
Stavarna bör räcka dig till axlarna och ha stålspetsar så att de tränger igenom skare och is. En turstav bör också ha en stor truga så att staven inte sjunker ner när snön är mjuk och djup.Det kan vara skönt vid fjälltur att ha en teleskop stav om du ska gå på skrov.Teleskop staven kan du ställa in och göra den staven du går med upp mot sluttningen kortare.

Ryggsäck
Ryggsäcken ska innehålla spade, vindsäck, karta och kompass, men det hjälper föga om du inte vet hur du ska använda dem. En både rolig och nyttig övning kan vara att i fint väder gräva bivack, sätta upp vindsäck och öva orientering med karta och kompass. Det gör dig bättre förberedd när du verkligen får behov av utrustningen. På våran utbildning har vi testat dom här redskapen.Vi har kommit fram till att det är mycke viktigt och kan vara lifsavgörande att testa allt innan man tar med det upp på fjället.Bor du i tält eller snöbivack kräver packningen ännu större volym. Som alternativ till en större ryggsäck kan du komplettera med pulka. Mat för längre tid, friluftskök, tält, sovsäck och liggunderlag kräver stort utrymme. Räkna med en säck på 80 liter eller mer.Packa rygsäcken smart!För bästa balans och bärkomfort ska de tyngsta sakerna ligga överst och nära ryggen när du vandrar till fots. När man åker skidor bör de tyngre sakerna packas längre ner i säcken så att balansen blir bättre och skidåkningen stadigare.Ryggsäckar med kraftig, utanpåliggande bärram klarar större tyngder och ger viss ventilation på ryggen. Eftersom de ofta går att komplettera med stora packpåsar på ramen under och över den egentliga säcken lämpar sig ”ramsäcken” väl för långa tältturerEn ryggsäck utan bärram eller med inbyggd ram, så kallad softpack, är mer följsam. Den sitter nära ryggen och ger mycket bra stabilitet, vilket är en fördel vid skidåkning.