Hej kolegor och kamrater.
Nu har ag och Marcus grabbarna med alla pommefritsen på talriken landar i det narursköna Tärnaby.
Vi har fjäll, renar, ägar, skotrar och en jävla massa snö att skotta.
Vi är i Tärnaby för att utföra en praktik vecka på Tärnaby Bed & brekfast & Apartments.
Företaget drivs av Linda aka Lindy Marcus kusin och hennes australienska sambo Matt.
Dom har tillsammans drivit vandrarhemmet "bed&brekfast" från 1 januari 05.
Hit vallfärdar människor från hela världen.
Vi har hitills hunnit skotta minst 10 ton snö.
Marcus har fått köra lite bil hit och dit och jag har jobbat på att laga en fyrhjuling som vi hoppas på att kunna använda som ett efektift vapen mot våran fiende #1 SNÖN.
Efter att vi avslut jobbe bli de nå dra igång skotran å föshök fix gamm ET skojtern så ji kan åk brevi varanna bortma fjällne.
Efter hele dan full me sajker å gö blir ji lit loj å sov som na nyfönna ren kalv inma stuga.
Marcus pojkna ligg na rumme brevi ji å snuser på kudna så na klubbed sälkut.
Gamm ET skojtran ena som itt trött så ji å marcus pojkna måst smörj na som na gamm sur lynna tant.
Ho hoster till på na sup me legg ut av der eft måst no diske förgasera så ho kan drik stjelv bortma tanke.
Hej å hå ji å Marcus pojkna kotter på !
fredag 27 februari 2009
måndag 16 februari 2009
Där jag hittat uppgifterna.
Hej jag glömde att säga vart jag har hittat informationen till dom undre inläggen.
Men dom kommer från STF hemsida mycke nöje :)
Testa pappsulorna dom är kanon peace out
Men dom kommer från STF hemsida mycke nöje :)
Testa pappsulorna dom är kanon peace out
måndag 9 februari 2009
Säkerhet på fjället
Fjällräddningen
Varje polisdistrikt med fjäll inom sitt område har en fjällräddningsorganisation. I den ingår polismän och fjällvan ortsbefolkning, totalt cirka 800 personer. Fjällräddningens insatser handlar inte bara om att söka saknade skidåkare och vandrare. Minst lika ofta rycker man ut för att transportera hem en person som skadat sig eller blivit sjuk. Fjällräddningen nås direkt via de hjälptelefoner som finns på många platser i fjällen och på vanliga telefoner via larmnumret 112.
Skriv färdmeddelanden
Du ska alltid informera någon om dina fjällturer. Går du på dagstur från en fjällstation eller ett fjällhotell kan du oftast lämna dagstursmeddelanden där. De flesta fjällanläggningar har särskilda formulär för färdmeddelanden. Den som går på flerdagarstur ska informera någon anhörig om färdvägen. Ett utförligt färdmeddelande som beskriver planerad färdväg, tidsplanering, vilka som är med i sällskapet och utrustning underlättar fjällräddningens arbete när någon saknas eller om någon orolig anhörig hört av sig. Den vanliga rutinen är att polisen först ringer till hotell, fjällstationer och via hjälptelefonerna till stugorna för att kontrollera om den eftersökte passerat. I fjällstugor och rastskydd finns speciella gästböcker utlagda och där bör man anteckna sig när man passerar. Dessa meddelanden följs dock inte upp förrän någon är anmäld saknad.
Att skriva färdmeddelanden är att visa hänsyn mot sig själv och andra!
Vädret
Fjällvädret kan växla snabbt och göra turen mera krävande. Det är därför viktigt att lyssna på eller läsa den senaste väderrapporten. Lokal kunskap ska man alltid lyssna på.
Vindens verkningar vintertid
8-11 m/s
Frisk vind Det börjar bli jobbigt att gå mot vinden, snödrev piskar mot ansiktet. I allmänhet lågt snödrev men tidvis mer än manshögt.
11-14 m/s
Frisk vind Det är mycket jobbigt att ta sig fram mot vinden. Manshögt snödrev vid lössnö, lågt snödrev även över hårdare snöyta.
14-17 m/s
Hård vind "Varning för hårt väder". Begynnande svårigheter att orientera sig. De flesta upplever nu vinden som "storm". Högt tätt snödrev som sätter ner sikten till högst ett par hundra meter. Svårt att hålla ihop i en grupp.
17-21 m/s
Hård vind "Varning för mycket hårt väder". Omöjligt att orientera sig, svårigheter att följa markerade leder, besvärligt att gå på skidor även i medvind, mycket dålig sikt, svårt att använda stavarna.
21-24 m/s
Hård vind Vind och snödrev gör det omöjligt att ta sig fram på skidoröver fjället, mycket besvärligt även i medvind, sikten obefintlig.
25 – 32 m/s
StormDet går inte att hålla sig upprätt. Svårt att överleva.
33 m/s
OrkanMan blåser bort med utrustning och allt och får mycket svårt att klara sig.
Om vinden överstiger 11 m/s ska varning också utfärdas vid temperatur lägre än -7 grader på grund av kyleffekten. Varning för mycket hårt väder ges när vinden väntas bli över 17 m/s.
Varje polisdistrikt med fjäll inom sitt område har en fjällräddningsorganisation. I den ingår polismän och fjällvan ortsbefolkning, totalt cirka 800 personer. Fjällräddningens insatser handlar inte bara om att söka saknade skidåkare och vandrare. Minst lika ofta rycker man ut för att transportera hem en person som skadat sig eller blivit sjuk. Fjällräddningen nås direkt via de hjälptelefoner som finns på många platser i fjällen och på vanliga telefoner via larmnumret 112.
Skriv färdmeddelanden
Du ska alltid informera någon om dina fjällturer. Går du på dagstur från en fjällstation eller ett fjällhotell kan du oftast lämna dagstursmeddelanden där. De flesta fjällanläggningar har särskilda formulär för färdmeddelanden. Den som går på flerdagarstur ska informera någon anhörig om färdvägen. Ett utförligt färdmeddelande som beskriver planerad färdväg, tidsplanering, vilka som är med i sällskapet och utrustning underlättar fjällräddningens arbete när någon saknas eller om någon orolig anhörig hört av sig. Den vanliga rutinen är att polisen först ringer till hotell, fjällstationer och via hjälptelefonerna till stugorna för att kontrollera om den eftersökte passerat. I fjällstugor och rastskydd finns speciella gästböcker utlagda och där bör man anteckna sig när man passerar. Dessa meddelanden följs dock inte upp förrän någon är anmäld saknad.
Att skriva färdmeddelanden är att visa hänsyn mot sig själv och andra!
Vädret
Fjällvädret kan växla snabbt och göra turen mera krävande. Det är därför viktigt att lyssna på eller läsa den senaste väderrapporten. Lokal kunskap ska man alltid lyssna på.
Vindens verkningar vintertid
8-11 m/s
Frisk vind Det börjar bli jobbigt att gå mot vinden, snödrev piskar mot ansiktet. I allmänhet lågt snödrev men tidvis mer än manshögt.
11-14 m/s
Frisk vind Det är mycket jobbigt att ta sig fram mot vinden. Manshögt snödrev vid lössnö, lågt snödrev även över hårdare snöyta.
14-17 m/s
Hård vind "Varning för hårt väder". Begynnande svårigheter att orientera sig. De flesta upplever nu vinden som "storm". Högt tätt snödrev som sätter ner sikten till högst ett par hundra meter. Svårt att hålla ihop i en grupp.
17-21 m/s
Hård vind "Varning för mycket hårt väder". Omöjligt att orientera sig, svårigheter att följa markerade leder, besvärligt att gå på skidor även i medvind, mycket dålig sikt, svårt att använda stavarna.
21-24 m/s
Hård vind Vind och snödrev gör det omöjligt att ta sig fram på skidoröver fjället, mycket besvärligt även i medvind, sikten obefintlig.
25 – 32 m/s
StormDet går inte att hålla sig upprätt. Svårt att överleva.
33 m/s
OrkanMan blåser bort med utrustning och allt och får mycket svårt att klara sig.
Om vinden överstiger 11 m/s ska varning också utfärdas vid temperatur lägre än -7 grader på grund av kyleffekten. Varning för mycket hårt väder ges när vinden väntas bli över 17 m/s.
Utrusting på fjället
Längdskidor
Längdskidor är smala, lätta skidor avsedda för åkning i preparerade spår. Ej lämpliga på fjället där spår saknas. Skatingskidor på vårskaren kan dock vara ett sätt att ta sig fram snabbt och lätt om man är en erfaren skidåkare.
Turskidor
Turskidor med en bredd på 50-60 millimeter ger stabilitet. Skidorna ska ha midja, det vill säga vara smalare på mitten. De blir då lättare att styra och svänga. Stålkanter ger trygghet på hårdare snö, underlättar svängen och gör skidan starkare.En turskida, liksom en längdskida, ska ha slutspann, eller dubbelspann. Det innebär att när du står på båda skidorna är det en luftspalt under mittenpartiet på skidan. När du ställer i dig på en fot trycks skidan ner helt mot underlaget. Det är i detta mittenparti som skidorna vallas för fäste, eller har en fästzon som ger fäste utan valla. När du står på båda skidorna glider du på den främre och bakre delen av skidorna. När du trycker ner den ena skidan får du fäste och kan skjuta ifrån. Det är viktigt att man har ett slutspann som passar till sin egen vikt och skidförmåga. Är slutspannet för hårt orkar du inte trycka ner det och får inget fäste. Är det för mjukt får du sämre glid och vallan slits bort mycket snabbare.Tänk också på att du bör ha ryggsäck på turen – du väger alltså några kilo mer.
Vallning eller vallafritt?
Plastskidor som du vallar själv för fäste ger bättre glid, men är du inte van att valla kan du välja så kallade vallningsfria skidor. Det innebär inte att du helt kan avstå från vallning. Alla skidor måste vallas för att glida bra och för att de inte ska torka sönder. Den vallningsfria zonen ska också skyddas. Oftast med sprayvalla som är anpassad till materialet i den vallningsfria zonen. Mer renodlade telemarksskidor vallas normalt bara för glid och kompletteras med stighudar för att få fäste. De kan vallas med fäste när det är kallsnö vilket kan göra turen upp både lättsammare och snabbare om det inte är så brant.
Stighudar
Hudar under skidor är inget nytt. Redan forntida människor använde djurskinn under skidorna, exempelvis sälskinn, för att lättare ta sig fram. Se till att inte blöta ner den klibbiga tejpsidan allt för mycke den kan bli svår att fästa på skidan.Idag är stighudar oftast av syntetmaterial och de klistras fast under båda skidorna för att man lättare ska ta sig uppför i brant terräng. När skidan trampas ner i snön och får ett tryck neråt och bakåt reser sig håren på skinnen och greppar i snön. När du skjuter skidan framåt lägger sig håren igen och skidan kan glida. Väl uppe tas stighudarna av inför den kommande nerfärden. De som gör skidbestigningar har självklart stighudar i utrustningen, men även den som gör mer traditionella fjällturer kan ha stor nytta av ett par. Du kan på ett lättsamt sätt göra lättare toppturer, de är till stor hjälp om och när du drar pulka och de kan användas för att få fäste när det är speciellt svårvallade förhållanden.
Pjäxor
Stabila pjäxor ger en vilsam skidåkning, och en vridstyv sula gör det enklare att styra och svänga skidorna. Är pjäxorna däremot för hårda eller för höga, som vissa telemarksskor, är de inte lämpliga för turåkning. En rymlig och noga utprovad lädersko minskar risken för skavsår och håller foten varm. Undvik lätta längdåkningsskor vid turer på fjället.En kraftig bindning ger skidskon stabilitet. När du väljer bindning, tänk efter om du kan laga den om den går sönder ute på fjället. Kommer du fram till att du inte kan det, bör du välja en annan, och därmed sannolikt också en annan pjäxa som passar till bindningen.
Stavar
Stavarna bör räcka dig till axlarna och ha stålspetsar så att de tränger igenom skare och is. En turstav bör också ha en stor truga så att staven inte sjunker ner när snön är mjuk och djup.Det kan vara skönt vid fjälltur att ha en teleskop stav om du ska gå på skrov.Teleskop staven kan du ställa in och göra den staven du går med upp mot sluttningen kortare.
Ryggsäck
Ryggsäcken ska innehålla spade, vindsäck, karta och kompass, men det hjälper föga om du inte vet hur du ska använda dem. En både rolig och nyttig övning kan vara att i fint väder gräva bivack, sätta upp vindsäck och öva orientering med karta och kompass. Det gör dig bättre förberedd när du verkligen får behov av utrustningen. På våran utbildning har vi testat dom här redskapen.Vi har kommit fram till att det är mycke viktigt och kan vara lifsavgörande att testa allt innan man tar med det upp på fjället.Bor du i tält eller snöbivack kräver packningen ännu större volym. Som alternativ till en större ryggsäck kan du komplettera med pulka. Mat för längre tid, friluftskök, tält, sovsäck och liggunderlag kräver stort utrymme. Räkna med en säck på 80 liter eller mer.Packa rygsäcken smart!För bästa balans och bärkomfort ska de tyngsta sakerna ligga överst och nära ryggen när du vandrar till fots. När man åker skidor bör de tyngre sakerna packas längre ner i säcken så att balansen blir bättre och skidåkningen stadigare.Ryggsäckar med kraftig, utanpåliggande bärram klarar större tyngder och ger viss ventilation på ryggen. Eftersom de ofta går att komplettera med stora packpåsar på ramen under och över den egentliga säcken lämpar sig ”ramsäcken” väl för långa tältturerEn ryggsäck utan bärram eller med inbyggd ram, så kallad softpack, är mer följsam. Den sitter nära ryggen och ger mycket bra stabilitet, vilket är en fördel vid skidåkning.
Längdskidor är smala, lätta skidor avsedda för åkning i preparerade spår. Ej lämpliga på fjället där spår saknas. Skatingskidor på vårskaren kan dock vara ett sätt att ta sig fram snabbt och lätt om man är en erfaren skidåkare.
Turskidor
Turskidor med en bredd på 50-60 millimeter ger stabilitet. Skidorna ska ha midja, det vill säga vara smalare på mitten. De blir då lättare att styra och svänga. Stålkanter ger trygghet på hårdare snö, underlättar svängen och gör skidan starkare.En turskida, liksom en längdskida, ska ha slutspann, eller dubbelspann. Det innebär att när du står på båda skidorna är det en luftspalt under mittenpartiet på skidan. När du ställer i dig på en fot trycks skidan ner helt mot underlaget. Det är i detta mittenparti som skidorna vallas för fäste, eller har en fästzon som ger fäste utan valla. När du står på båda skidorna glider du på den främre och bakre delen av skidorna. När du trycker ner den ena skidan får du fäste och kan skjuta ifrån. Det är viktigt att man har ett slutspann som passar till sin egen vikt och skidförmåga. Är slutspannet för hårt orkar du inte trycka ner det och får inget fäste. Är det för mjukt får du sämre glid och vallan slits bort mycket snabbare.Tänk också på att du bör ha ryggsäck på turen – du väger alltså några kilo mer.
Vallning eller vallafritt?
Plastskidor som du vallar själv för fäste ger bättre glid, men är du inte van att valla kan du välja så kallade vallningsfria skidor. Det innebär inte att du helt kan avstå från vallning. Alla skidor måste vallas för att glida bra och för att de inte ska torka sönder. Den vallningsfria zonen ska också skyddas. Oftast med sprayvalla som är anpassad till materialet i den vallningsfria zonen. Mer renodlade telemarksskidor vallas normalt bara för glid och kompletteras med stighudar för att få fäste. De kan vallas med fäste när det är kallsnö vilket kan göra turen upp både lättsammare och snabbare om det inte är så brant.
Stighudar
Hudar under skidor är inget nytt. Redan forntida människor använde djurskinn under skidorna, exempelvis sälskinn, för att lättare ta sig fram. Se till att inte blöta ner den klibbiga tejpsidan allt för mycke den kan bli svår att fästa på skidan.Idag är stighudar oftast av syntetmaterial och de klistras fast under båda skidorna för att man lättare ska ta sig uppför i brant terräng. När skidan trampas ner i snön och får ett tryck neråt och bakåt reser sig håren på skinnen och greppar i snön. När du skjuter skidan framåt lägger sig håren igen och skidan kan glida. Väl uppe tas stighudarna av inför den kommande nerfärden. De som gör skidbestigningar har självklart stighudar i utrustningen, men även den som gör mer traditionella fjällturer kan ha stor nytta av ett par. Du kan på ett lättsamt sätt göra lättare toppturer, de är till stor hjälp om och när du drar pulka och de kan användas för att få fäste när det är speciellt svårvallade förhållanden.
Pjäxor
Stabila pjäxor ger en vilsam skidåkning, och en vridstyv sula gör det enklare att styra och svänga skidorna. Är pjäxorna däremot för hårda eller för höga, som vissa telemarksskor, är de inte lämpliga för turåkning. En rymlig och noga utprovad lädersko minskar risken för skavsår och håller foten varm. Undvik lätta längdåkningsskor vid turer på fjället.En kraftig bindning ger skidskon stabilitet. När du väljer bindning, tänk efter om du kan laga den om den går sönder ute på fjället. Kommer du fram till att du inte kan det, bör du välja en annan, och därmed sannolikt också en annan pjäxa som passar till bindningen.
Stavar
Stavarna bör räcka dig till axlarna och ha stålspetsar så att de tränger igenom skare och is. En turstav bör också ha en stor truga så att staven inte sjunker ner när snön är mjuk och djup.Det kan vara skönt vid fjälltur att ha en teleskop stav om du ska gå på skrov.Teleskop staven kan du ställa in och göra den staven du går med upp mot sluttningen kortare.
Ryggsäck
Ryggsäcken ska innehålla spade, vindsäck, karta och kompass, men det hjälper föga om du inte vet hur du ska använda dem. En både rolig och nyttig övning kan vara att i fint väder gräva bivack, sätta upp vindsäck och öva orientering med karta och kompass. Det gör dig bättre förberedd när du verkligen får behov av utrustningen. På våran utbildning har vi testat dom här redskapen.Vi har kommit fram till att det är mycke viktigt och kan vara lifsavgörande att testa allt innan man tar med det upp på fjället.Bor du i tält eller snöbivack kräver packningen ännu större volym. Som alternativ till en större ryggsäck kan du komplettera med pulka. Mat för längre tid, friluftskök, tält, sovsäck och liggunderlag kräver stort utrymme. Räkna med en säck på 80 liter eller mer.Packa rygsäcken smart!För bästa balans och bärkomfort ska de tyngsta sakerna ligga överst och nära ryggen när du vandrar till fots. När man åker skidor bör de tyngre sakerna packas längre ner i säcken så att balansen blir bättre och skidåkningen stadigare.Ryggsäckar med kraftig, utanpåliggande bärram klarar större tyngder och ger viss ventilation på ryggen. Eftersom de ofta går att komplettera med stora packpåsar på ramen under och över den egentliga säcken lämpar sig ”ramsäcken” väl för långa tältturerEn ryggsäck utan bärram eller med inbyggd ram, så kallad softpack, är mer följsam. Den sitter nära ryggen och ger mycket bra stabilitet, vilket är en fördel vid skidåkning.
Klädsel på vinter fjället
Innerskiktet
Innerskiktet skall både sprida och transportera fukt från huden till nästa skikt samt hålla kvar den uppvärmda luften intill huden.
Underställ hör till dessa klädesplagg. Ull är ett bra matreal pga dess förmåga att dra åt sig fukt men fortfarande hålla sig varm.
Mellanskiktet
Mellanskiktet har till uppgift att hålla dig varm. Ofta är fleece ett bra material för detta, exempelvis i form av en tröja eller byxa.
Kom då ihåg att fleece är gjort av plast och smälter och brinner bra om man kommer i kontackt med eld.
Ytterskiktet/Förstärkningskiktet
Ytterskiktet är skall stå emot både nederbörd och vind samt ibland även som extra värmelager.Här kan man antingen använda ett multifunktionsplagg, vindjacka eller regnkläder beroende på situation.Gore-Tex® är bra men det andas inte! Så för att få ett ytter plagg som andas bör man ha ventilations luckor som mankan öppna vid arbete och stänga när man står sill "fikar".
Mössa/Hatt/Keps
Någon form av huvudbonad är önskvärt under vandringen. En helt vanlig keps skyddar bra mot solen.Mössa är en nödvändighet även på sommaren. En Backlava eller rånarluva är att föredra på vinterfjället.Den skyddar hals och öron bra att ha om man gräver bivack så man inte får snö i nacken. Man kan också vika upp den och få en vanlig mössa.
Solglasögon
Ett måste på vintern och kan vara skönt att ha även på sommaren vid vistelse på hög höjd/på snöfält.Ett snöfält kan reflektera upp till 80-90% av det inkommande solljuset vilket kan innebära nästan en fördubbling av UV-strålningen med risk för snöblindhet.
Underställ
Underställströja och underställsbyxa är oslagbart i fjällen.Torkar snabbt och håller dig varm i nästan alla lägen. Ull är ett bra matreal pga dess förmåga att dra åt sig fukt men fortfarande hålla sig varm.Och när man svettas luktar inte ull lika illa som syntet underställ. Ha gärna med två underställ om du ska vara ute mer en en dag.
Underkläder
Det som känns bekvämt. Inga speciella krav annat än att ha tillräckligt med ombyte med sig.Se till att ha med dig ombyte för underkläder kommer du behöva byta. Se till att du håller dig torr.
Tröjor/T-shirt
Använder man inte ett underställ under så bör man i möjligaste mån undvika bomull som material i tröjor och t-shirts.Bomull värmer skönt när det är torrt, men kyler rejält när det blivit blött (svettigt) och tar tid att få torrt.Ylle är i så fall bättre. Oftast klarar man sig med att vandra i understället.
Jacka
Ofta för att spara vikt så har man på sig en så kallat multifunktionsjacka som klarar flera olika uppgifter med samma material.Gore-Tex® och Windstopper® är de mest använda materialen. Högt pris men ganska slitstarkt och man slipper ha flera jackor med sig. En tunn vindjacka kan dock tjäna samma syfte till ett betydligt billigare pris. Dom flästa vindjackor är vattenfrånstötande till en viss del nederbörd.
Byxor
Ett par robusta vandrarbyxor är en klok investering. Min favorit är köra någon av Fjällrävens klassiska byxor i G1000®-material. Torkar förvånansvärt snabbt. För varma dagar kan nån zipoff-variant (avtagbara ben) vara på sin plats. I dåligt väder kan även köra med Gore-Tex®-byxor också.Om du kör med Gore-Tex® se till att det finns ventilations möjligheter.
Regnkläder
Använder man Gore-Text®-kläder har man ingen nytta av regnkläder. Vanliga regnkläder brukar andas dåligt och man till slut nästan lika blöt inuti som på utsidan efter en dags vandring.Om man ska gräva bivack står man ofta på knä och för att undvika att bli blöt så bör man ha med sig regnkläder som håller dig torr.
Strumpor/Sockor
Den bästa kombinationen när man vandrar är att ha en tunn strumpa och en tjock socka i kängorna. Innerstrumpor av bomull kan skynda på bildningen av skavsår eftersom bomullsfibern blir hård när den blir blöt. Byt gärna innerstrumpa under dagen och häng det andra paret på tork på ryggsäcken.En ull socka är att föredra pga att den håller sig varm även om den är svettig.På den tunna ull strumpan funkar farmors stickade yllesockar bra.Det finns också många olika sulor många dyra och illa luktande. Då kan man faktist göra det lätt genom att man tar gårdagens tining.Tiningspapper isolerar bra inte för inte uteliggare släpar på gammla tiningar funkar kanon och väldigt prisvärt.
Förstärkningsplagg
Vid kallt/dåligt väder kan ett förstärkningsplagg vara klokt att ha med sig. På vintern handlar det ofta om att sätta på sig en dunjacka medan man rastar för att hålla värmen. Även en tjock fleecejacka kan vara nog så skönt att ha på sig vid låg aktivitet.Ta på dig förstärkningsplagget direkt när du stannar till för det kommer att bli kallt när man inte rör sig.
Vantar/Handskar
Även på sommaren skall man ha med sig vantar. På sommaren räcker det oftast med fingervantar i fleece eller liknande, på vintern tar man även med sig ett par större tumvantar som man kan ha utanpå.Använd dig av tummvantar för dom håller värmen bättre. På vintern har du en rörlig hanske så du slipper ta av dig båda vantarna och utsätta händerna för direkt kyla.
Innerskiktet skall både sprida och transportera fukt från huden till nästa skikt samt hålla kvar den uppvärmda luften intill huden.
Underställ hör till dessa klädesplagg. Ull är ett bra matreal pga dess förmåga att dra åt sig fukt men fortfarande hålla sig varm.
Mellanskiktet
Mellanskiktet har till uppgift att hålla dig varm. Ofta är fleece ett bra material för detta, exempelvis i form av en tröja eller byxa.
Kom då ihåg att fleece är gjort av plast och smälter och brinner bra om man kommer i kontackt med eld.
Ytterskiktet/Förstärkningskiktet
Ytterskiktet är skall stå emot både nederbörd och vind samt ibland även som extra värmelager.Här kan man antingen använda ett multifunktionsplagg, vindjacka eller regnkläder beroende på situation.Gore-Tex® är bra men det andas inte! Så för att få ett ytter plagg som andas bör man ha ventilations luckor som mankan öppna vid arbete och stänga när man står sill "fikar".
Mössa/Hatt/Keps
Någon form av huvudbonad är önskvärt under vandringen. En helt vanlig keps skyddar bra mot solen.Mössa är en nödvändighet även på sommaren. En Backlava eller rånarluva är att föredra på vinterfjället.Den skyddar hals och öron bra att ha om man gräver bivack så man inte får snö i nacken. Man kan också vika upp den och få en vanlig mössa.
Solglasögon
Ett måste på vintern och kan vara skönt att ha även på sommaren vid vistelse på hög höjd/på snöfält.Ett snöfält kan reflektera upp till 80-90% av det inkommande solljuset vilket kan innebära nästan en fördubbling av UV-strålningen med risk för snöblindhet.
Underställ
Underställströja och underställsbyxa är oslagbart i fjällen.Torkar snabbt och håller dig varm i nästan alla lägen. Ull är ett bra matreal pga dess förmåga att dra åt sig fukt men fortfarande hålla sig varm.Och när man svettas luktar inte ull lika illa som syntet underställ. Ha gärna med två underställ om du ska vara ute mer en en dag.
Underkläder
Det som känns bekvämt. Inga speciella krav annat än att ha tillräckligt med ombyte med sig.Se till att ha med dig ombyte för underkläder kommer du behöva byta. Se till att du håller dig torr.
Tröjor/T-shirt
Använder man inte ett underställ under så bör man i möjligaste mån undvika bomull som material i tröjor och t-shirts.Bomull värmer skönt när det är torrt, men kyler rejält när det blivit blött (svettigt) och tar tid att få torrt.Ylle är i så fall bättre. Oftast klarar man sig med att vandra i understället.
Jacka
Ofta för att spara vikt så har man på sig en så kallat multifunktionsjacka som klarar flera olika uppgifter med samma material.Gore-Tex® och Windstopper® är de mest använda materialen. Högt pris men ganska slitstarkt och man slipper ha flera jackor med sig. En tunn vindjacka kan dock tjäna samma syfte till ett betydligt billigare pris. Dom flästa vindjackor är vattenfrånstötande till en viss del nederbörd.
Byxor
Ett par robusta vandrarbyxor är en klok investering. Min favorit är köra någon av Fjällrävens klassiska byxor i G1000®-material. Torkar förvånansvärt snabbt. För varma dagar kan nån zipoff-variant (avtagbara ben) vara på sin plats. I dåligt väder kan även köra med Gore-Tex®-byxor också.Om du kör med Gore-Tex® se till att det finns ventilations möjligheter.
Regnkläder
Använder man Gore-Text®-kläder har man ingen nytta av regnkläder. Vanliga regnkläder brukar andas dåligt och man till slut nästan lika blöt inuti som på utsidan efter en dags vandring.Om man ska gräva bivack står man ofta på knä och för att undvika att bli blöt så bör man ha med sig regnkläder som håller dig torr.
Strumpor/Sockor
Den bästa kombinationen när man vandrar är att ha en tunn strumpa och en tjock socka i kängorna. Innerstrumpor av bomull kan skynda på bildningen av skavsår eftersom bomullsfibern blir hård när den blir blöt. Byt gärna innerstrumpa under dagen och häng det andra paret på tork på ryggsäcken.En ull socka är att föredra pga att den håller sig varm även om den är svettig.På den tunna ull strumpan funkar farmors stickade yllesockar bra.Det finns också många olika sulor många dyra och illa luktande. Då kan man faktist göra det lätt genom att man tar gårdagens tining.Tiningspapper isolerar bra inte för inte uteliggare släpar på gammla tiningar funkar kanon och väldigt prisvärt.
Förstärkningsplagg
Vid kallt/dåligt väder kan ett förstärkningsplagg vara klokt att ha med sig. På vintern handlar det ofta om att sätta på sig en dunjacka medan man rastar för att hålla värmen. Även en tjock fleecejacka kan vara nog så skönt att ha på sig vid låg aktivitet.Ta på dig förstärkningsplagget direkt när du stannar till för det kommer att bli kallt när man inte rör sig.
Vantar/Handskar
Även på sommaren skall man ha med sig vantar. På sommaren räcker det oftast med fingervantar i fleece eller liknande, på vintern tar man även med sig ett par större tumvantar som man kan ha utanpå.Använd dig av tummvantar för dom håller värmen bättre. På vintern har du en rörlig hanske så du slipper ta av dig båda vantarna och utsätta händerna för direkt kyla.
tisdag 13 januari 2009
Frågor som kommer besvaras på den här bloggen innan v14.
- Hur ska jag klä mig för en vinterfjälltur?
- Vilken övrig utrustning ska jag ha med mig på en vinterfjälltur?
- Vilka faror/olycksriker finns i vinterfjällmiljö?
- Hur förebygger / förbreder jag mig för dessa faror?
- Hur kan man upptäcka köldskador?
- Hypotermi vad är det?
- Hur tillkallar man fjällräddningen?
- Hur jobbar fjällräddningen?
- Finns andra alternativ än fjällräddningen?
- Hur man bygger en bivack?
- Vilka andra alternativ än bivack finns?
- Ge några exempel på vad man kan göra om man går vilse på fjället?
- Vad ska man göra om man tappar bort någon ur gruppen på fjället?
torsdag 8 januari 2009
Mars Fjället ! 08
Jag
Sanni & Markus
Besteg mars fjället med friluftsguiderna från Hampnäs.
Det var en fin tur med en underbar utsikt från toppen.
Klassen delade upp sig i grupper och i min grupp var Sanni F och Markus Ö vi stanne till 3 gånger och fikade och njöt av landskapet och vädret.
Här är några bilder från toppen.
Klassen delade upp sig i grupper och i min grupp var Sanni F och Markus Ö vi stanne till 3 gånger och fikade och njöt av landskapet och vädret.
Här är några bilder från toppen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)